Direktlänk till inlägg 15 januari 2010
Igår var jag på intervju för den lediga tjänsten där jag jobbar extra. Gissa om jag var nervös när jag gick dit. Drömde om intervjun natten innan. Drömde att jag fick en massa frågor som jag inte kunde svara på, att jag bara satt tyst och tänkte på vad jag skulle säga. Det enda som dök upp i mitt huvud var hur man ska lära barn i skolan att läsa och skriva. Det var det enda som fanns i mitt huvud just då eftersom jag var mitt uppe i det sista av min portfolio på lärarutbildningen.
Men tillbaka till verkligheten. När jag väl kom till rummet där vi skulle vara, fick hälsa på alla sätta mig ner och börja intervjun så gick faktiskt nervositeten över. Tror att det känndes bättre på grund av att jag kände tre av de fyra som var med och kunde skojja lite med dem. Det lättar alltid upp stämningen. Sen kändes det skönt att de stälde många olika frågor och inte bara förväntade sig att man skulle hålla monolog som på den förra intervjun. Klart att det varen hel del kluriga frågor som jag fick tänka på ett bra tag, och sen var det andra som jag kände mig väl förberedd på men det var i alla fall roliga frågor och jag tyckte till och med att det var kul att sitta där så det är ju bra.
Några frågor som jag fick var:
Summa summarium. Det känndes bra även om man alltid kommer på i efterhand vad man skulle ha svarat mer på frågorna. Det känns ändå som att jag kunde göra mig rättvisa, så nu är det bara att vänta och se. Det var fyra stycken till som de skulle intervjua, så må de välja den bäst lämpade! (man kan ju hoppas att det är jag, men vem vet vilka ess mina konkurenter har i sina rockärmar?)
Under februarilovet skojade vi till det lite och hade Guinness rekordförsök på biblioteket. Något nytt Guinness rekord blev det ju inte tyvärr men det blev nog ändå upp emot 20-25 deltagare i försöken. Legotornsbygge på tid visade sig vara en favor...