Direktlänk till inlägg 22 januari 2010
Igår fick jag erbjudande om att vara vikarie för klassen som jag gjorde min praktik i och jag har ju inte fått några andra erbjudanden ännu så jag tackade ja.
Fick gå upp tidigt i morse för en gångs skull och ta bussen ut till skolan. Det var kul att träffa barnen igen och det kändes roligt att de var glada att se mig. Var dock lite nervös för hur det skulle gå. Jag blir alltid rädd att det ska hända något farligt, men det gjorde det ju såklart inte.
Det var första gången jag hade en klass själv och det var dessutom första gången jag skulle hålla genomgång i matte. Jag har ju bara läst om svenskundervisning, kan ju plus och minus upp till tio, men vet inte hur man förklarar det på bästa sätt. Verkade som att de hängde med i alla fall, så det får jag väl vara nöjd över. Det svåraste är ändå att få alla barn att sitta stilla, tysta och lyssna eller arbeta. De testar och testar gränser hela tiden och jag måste verkligen bli bättre på att säga ifrån så att de lyssnar. Känns som min auktoritet var lika med noll under dagen, men på något vänster så gick det ändå ganska bra.
Nu sitter jag här med min kopp te och njuter av tystnaden och känner mig nöjd över mitt yrkesval. För om det var någon stund under denna dag som jag tyckte särkillt mycket om så var det att läsa för barnen under fruktstunden och fnissa tillsammans med dem över de lustiga rimen och ramsorna. Tror det skulle vara riktigt roligt att arbeta som barn & ungdomsbibliotekarie. Att få väcka den där spänningen, magin och glädjen i den trygga lästillvaron måste väl ändå vara den bästa arbetsuppgiften i hela världen?
Jag hoppas på att det dyker upp något sådant jobb snart.
Under februarilovet skojade vi till det lite och hade Guinness rekordförsök på biblioteket. Något nytt Guinness rekord blev det ju inte tyvärr men det blev nog ändå upp emot 20-25 deltagare i försöken. Legotornsbygge på tid visade sig vara en favor...