Direktlänk till inlägg 29 september 2010
Idag har det varit en riktigt lång dag. Jag åkte till jobbet vid ungefär halv åtta sen vimsade jag runt på kontoret och försökte klara av en del saker som jag kännde att det var dags att ta i tu med. Bland annat en kurslista som jag lovat att fjärrlåna in alla böcker till en tjej som var inne på biblioteket förra fredagen. Det tog ju sin lilla tid, nästan omöjligt att hitta bibliotek som tillät utlån och hade dem inne.
Hade jag läst ett gäng böcker inför morgondagens bokprat så jag passade på att sätta mig ned och skriva upp vad jag ska berätta om dem. Några hade jag redan skrivit om men ett par stycken var jag ändå tvungen att skriva om. Sen var det lika bra att börja fundera över och plocka inför nästa veckas kommande bokprat.
Sen bar det av i bilen till Östervåla med ljudbok i örat (Skellig av David Almond). Väl där han jag packa upp nya skyltställ och böcker innan jag gick på ytterligare en lärarkonferens och persenterade mig. Kändes väl inte som någon jätte sccée (känndes som att de väntat sig något mer, men vad?)men ingen katastrof heller. Hur borde jag förbereda mig? Bokade i alla fall in nya boksamtal och fick höra en del om kommande projekt bl.a ett läsprojekt som borde gå att få med lite Chambers och Kuick tankar i.
Sedan upp och iväg till fotografering för nya hemsidan på folkbiblan hamnade sedan i en intressant diskussion med tips på spännande barnböcker, underliga bibliotekshändelser, bokmässan skvaller och annat. Snabbis till konsum för inköp av tvättmedel och sen hemmåt för att avsluta dagen. Var hemma vid tio över sex precis i tid för att slippa bli bestulen på ännu en tvätt tid. Sedan var det bara att plocka fram bokpåsen för att öva bokprat till imorgon varvat med tvättningen, matlagningen och kattbus. Nu klockan 22:20 tycker jag att jag förtjänar att få gå och lägga mig, läsa en stund och sen sova länge.
Varför gör man såhär? Måste älska mitt jobb helt enkelt.
Vet att någon någonstans benämde all denna tid som man jobbar utöver det vanliga för änglatid. Låter fint tycker jag.
Under februarilovet skojade vi till det lite och hade Guinness rekordförsök på biblioteket. Något nytt Guinness rekord blev det ju inte tyvärr men det blev nog ändå upp emot 20-25 deltagare i försöken. Legotornsbygge på tid visade sig vara en favor...