Idag känns det nästan som att jag har fått sommarlov. Jag har hållit mitt sista tal i retorikkursen och nu är det bara en skriftlig analys av ett tal kvar att göra i denna kursen. Jag har förstås kursen i webbdesign att göra också men den är internetbaserad så jag behöver inte vara i skolan utan kan känna mig fri som en fågel och studera där jag vill. Hurra för distansstudier och sommar! Det känns jätte skönt att jag har klarat av alla tal nu i alla fall. Det gick bra idag att prata om skolbibliotek och det var skönt att få bra kritik från lärare och andra elever. Det bästa var ändå att jag faktiskt inte kännde mig så nervös. Det verkar hjälpa att prata om något man är mer insatt i och intresserad av.

Fick inspiration till det sista talet när jag läste om kulturrådets statestikför skolbibliotek i DIK. Bara varannan skola har ett bemannat skolbibliotek och att vart tredje inte har något alls. Detta betyder att var 5:e elev inte har tillgång till något skolbibliotek. Nog för att jag visste att det var ganska illa ställt på den fronten, men att är så illa! Nu ska en punkt tydligen läggas till i skollagen, nämligen att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Så nu är det bara att hålla tummarna och hoppas att nya arbetstilfällen kommer att skapas för oss som söker eller snart skall börja söka jobb.

Hoppas verkligen på det, för om ett halvår så planerar jag att bege mig ut i arbessökande svängen.

Jag vill fortfarande hålla fast vid tanken på att drömjobbet för mig kommer finnas där ute!

Jag läser en kurs i retorik nu under sommaren. Jag trodde att det skulle vara väldigt jobbigt och nervöst att hela tiden behöva presentera saker muntligt inför klassen men det går Jag är riktigt nöjd med att jag utmanade mig själv att göra detta. Jag är inte dålig på att prata inför andra människor det är bara det att jag alltid tidigare har blivit så hemskt nervös att jag hellst har undvikit det om jag kunnat.

Nu har vi fått träna på detta i snart två veckor och plötsligt känns det helt nartuligtoch till och med roligt. Tänk vad lite övning och goda råd från lärare och klasskamrater kan göra. Att ta en sådan kurs är något jag skulle rekomendera alla som har det jobbigt med muntliga presentationer.

Idag har vi haft debatt om svenska vs finnska skolsystemet och på fredag ska jag argumentera för införandet av fler bemannade skolbibliotek i Sverige. Något som jag hoppas kommer att inträffa nu till följd av den nya skollagen som faktiskt kommer fastslå att alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek. 

Kolla inslaget om skollagen och skolbiblioteken på play Rapport: http://playrapport.se/#/video/1556866

Jag drömde inatt att jag hade blivit vald till månadens medlem i DIK och därför fick pryda första uppslaget med en bild på mig  själv och med en intervju. Saken var bara den att jag själv upptäckte det i tidningen och jag hade ingen aning om var (den ganska osmickrande) bilden kom ifrån och allt som stod i intervjun var påhittat. Jag blev så upprörd att jag vaknade med ett ryck. "Förtal!" Vad konsitigt man kan drömma egentilgen! Men det var ganska kul ändå.

I helgen fick jag se att artikeln från intervjun som Caroline ställde upp på kommit med i tidningen Framsidan. Det var kul att se den eftersom vi läste en extra distanskurs tillsammans. Kursen handlade om marknadsföring av bibliotek precis som artikeln som finns att läsa på länken nedanför inlägget. Det finns så mycket man kan göra för att marknadsföra biblioteket upptäckte vi när vi undersökte olika biblioteks marknadsföringsstrategier. Marknadsföringskursen var väldigt intressant och jag är glad att jag gick den. Kursen gav nya perspektiv på biblioteksverksamheten. Det kan ju kännas lite konstigt att man ska marknadsföra något som är gratis och som alla tar väldigt mycket förgivet, men det finns behov av att biblioteken visar upp sig och vad de har att erbjuda.

Just det här med marknadsföring och läsfrämjande verksamhet är något jag tror att jag skulle tycka mycket om att arbeta med. Att jobba mot ett mål och se att det man gör verkligen får resultat känns lockande. Men hur gör man? Är det verkligen bara att ställa sig och inspirera barn och vuxna till läsning genom att berätta om några böcker. Det känns som att det krävs mer än så. Man måste nog vara envis med vad man vill och se till så att tillgång till litteratur och medier finns lite varstans i samhället. Det gäller att inte bara nöja sig med att presentera böcker utan kanske komma närmare och ta reda på vad en berättelse har betytt för en människa. Att ta sig tid att föra samtal kring vad man läst, lyssnat till eller sett.  Man behöver ha kontakt med många olika människor och övertyga dem om varför det är så viktigt att läsa eller ta del av berättelser i form av ljudböcker eller film. Jag antar att man måste vara finurlig och hela tiden hitta nya vägar att övertyga.

Själv pratar jag mycket om böcker med min familj och pojkvänn eftersom det är dem som är mig närmast just nu, men visst skulle man kunna gå ändå längre i sin övertalningskampanj. Har du några tips? Vem pratar du om böcker, filmer osv med? Vad gör du när du läst en riktigt spännande, rörande, omvälvande, eller rolig bok? Vad är det som får dig att nappa på ett bok- eller filmtips?

http://www.hb.se/wps/wcm/connect/?MOD=PDMProxy&TYPE=personalization&ID=NONE&KEY=NONE&LIBRARY=%252FcontentRoot%252Ficm%253Alibraries%255B7%255D%252FBHS%252FUtbildning+dokument&DOC_NAME=%252FcontentRoot%252Ficm%253Alibraries%255B7%255D%252FBHS%252FUtbildning+dokument%252Fmarknforing_vt09.pdf&VERSION_NAME=NONE&VERSION_DATE=NONE&IGNORE_CACHE=false

Idag fick jag mitt brev från DIK (fackförbundet för bland annat bibliotekarier) så nu är jag studentmedlem. Det känns bra att vara med och få lite bättre koll på området och kanske till och med kunna få hjälp med CV-granskning också. Med i brevet fick jag DIK-forum(2009:3)(förbundets egna tidning).

I tidningen fanns en artikel om högskoleverkets förändrade prognos för bibliotekariejobb. De menar att bibliotekarier kommer att bli en bristvara innom några år för att varrannan nuvarande yrkesverksam bibliotekarie är över 50år. Denna efterfrågan kommer enligt dem att inträffa om ett par år 2010/11. Dock menar man att det osäkra ekonomiska läget kan bidra till viss försiktighet när det gäller nyanställningar. Det här låter ju jätte bra. Jag kanske kan hoppas på att få detdär drömjobbet när jag är färdig i alla fall. Just nu vet jag många av mina forna klasskamrater som har lyckats få extra- sommarjobb eller vikariat inom bibliotekssektorn. Stort grattis till er! Är så glad för er skull!

En annan intressant notis i DIK-forum handlade om hur de elever som bytt skola under sin högskoletid fick mellan 15-20% lägre ingångslön än de studenter som gick ut med betyg från endast en skola. Vad detta beror på förtäljer inte notisen. Konstig tycker jag. Att man har varit på flera ställen borde väl tolkas som att man är flexibel och har lätt att anpassa sig. Men det är klart det kanske ses som att man är illojal om man byter fram och tillbaka för mycket? Jag vet inte riktigt hur rekryterare och arbetssökare tänker i en sådan situation, det borde väl ändå vara betygen i sig och tidigare erfarenheter som spelar in? Eller vad säger ni? Varför ska vissa få högre lön än andra?

Så det var dagens nyhet. Nu är det dags för mig att åka till skolan och sätta mig framför mina labbdatorer och gnugga geniknölarna. Hur gör man rätt inställningar för att göra ett intrångssäkert e-postsystem? Det är en helt annan fråga...

Det har varit mycket i skolan och över huvudtaget i livet nu. Därför är jag glad att jag har tagit mig tid att upptäcka de streamade ljudböcker som finns på borlänge biblioteks hemsia. Mina stunder i köket med matlagning och disk har jag förgyllt med att lyssna på Lotta Thells i skuggan av värmen. Jag gillade verkligen att lyssna på den här boken. I skuggan av värmen fick mig att längta efter att diska för att få höra fortsättningen och skolarbetet kändes lättare när jag hade en stunds belöningslyssnade att se fram emot på kvällen.

Boken handlar om väktaren Eva som kämpat sig igenom ett svårt liv. För att orka leva tar hon sig då och då en spruta heroin, men gör allt för att dölja sitt missbruk. Hon lever i skräck för att bli upptäckt men behöver sin drog för att slippa skuldkänslor och dåligt självförtroende. När hon inleder ett förhållnde med en av stadens poliser och ger ett förhastat löfte till en gammal väninna blir livet om möjligt ännu mer invecklat. 

Mer vill jag inte avslöja här, men det som lockar mig med boken är att huvudpersonen känns så äkta. (Boken bygger faktiskt på författarens eget liv) Det är så lätt att förstå hur Eva resonerar och det känns som att det lika gärna kunde ha varit jag. Huvudpersonen är ingen sockersöt och genomperfekt människa som går genom livet utan att vackla eller grubbla. Historien är hämtad ur verkligheten och bjuder inte på något "och så levde de lyckliga i alla sina dagar...". Det är allt detta som gör den värd att läsas eller kanske ännu bättre att lyssnas på under gråa stunder över diskbänken.

Det var länge sedan en bok berörde mig så mycket.

Idag fick jag äntligen tid att kolla in det nya RFID-systemet på stadsbiblioteket i Skövde. För några veckor sedan var biblioteket med i de regionala nyheterna för att de var bland de första biblioteken i regionen att införa RFID. Jag blev så klart nyfiken på hur det fungerade och gick dit för att kika lite. Istället för den vanliga streckkoden på baksidan sitter på innerpärmen en klisterlapp med metalltrådar i, lite som chippet påbankkorten fast större och plattare. Chippet läses sedan av direkt genom pärmen när man lägger den på en platta. Praktiskt att slippa utnötta streckkoder och dolda baksidetexter. Vad jag förstår skall det också vara lättare att förebygga stöld av böcker eftersom dessa taggar sätter igång larmet även om det ligger något emellan boken och chippet t.ex i en väska. På internetsidan där jag kikat verkar det också som att man skall kunna upptäcka böcker som står i fel hylla eller fel ordning när man ställer upp böcker.

Det vore inte en dumm idé för högskolebiblioteket tycker jag där kursböckerna ofta är stulna eller i alla fall spårlöst försvunna när studenterna kommer och frågar mig om hjälp. Däremot är jag säker på att det är dyrt att byta system och frågan är om skillnaden är så stor egentilgen? Det var kul i alla fall att få inviga utlåningsautomaten. Det var Alexander McCall Smiths The miracle at Speedy Motors och Photoshop CS bibeln av Deke McLelland som fick den stora äran för min del.  

Så har jag läst ut boken om bibliotekskatten Dewy (av Myron, Vicki). Måste säga att jag gillade den, även om jag kunde tycka att det blev för mycket av det goda ibland. Dewy beskrevs verkligen som staden Spencers hjälte, det vill säga alltigenom god. Visst blev det lite väl sockersött ibland, men ändå kan jag inte låta bli att le vid tanken på en katt i biblioteket. Bilden av Dewy sittandes i biblioteksentrén på morgonkvisten, i väntan på att personalen ska anlända och sedan glatt vinkandes när första blien börjar närma sig, har fastnat starkt i mitt minne av boken. Tanken att inte vara helt ensam dedär första eller sista timmarna i bibliotket, när alla ljud förvandlas till monster i mitt innre, förefaller ganska tilltalande. Varför inte?Dewy var till råga på allt en väldigt social katt som fick även de pressade affärsmännen att sitta och vänta i timmar på att han skulle få sova färdigt i deras portföljer. Det var småroligt att läsa om kattens upptåg i biblioteket vilket ledde till stundtals fnissande, men också en och annan tår vid de mest rörande historierna. Boken är defenitivt värd att läsas om man har en stund över. Det ryktas även att denna bok ska bli film, men jag frågar mig i mitt stilla sinne om den verkligen kommer att göra sig lika bra i den formen. Det återstår väl att se.