Senaste inläggen
I förrgår fick jag en inbjudan, från en bibliotekarie som ska hålla föreläsning för oss i kursen i barn- och ungdomslitteratur i nästa vecka, att delta i författardagen som skulle hållas på Skövde kulturkus. Det var ganska snabbt påkommet och anmälningen var samma dag men sådana erbjudanden kan man ju inte tacka nej till även om man får gå dit själv och se lite vilsen och utanför ut. Det var spännande bara att få en liten inblick i bibliotekariernas vardag, man känner sig lite som en autografjägare som lyckats smita in backstage. Nej men skämt å sido det har varit en väldigt spännande dag.
Speciellt gillade jag att lyssna på Anna Mattson (poet & prosaist) som berättade om hur hun varit i Kambodja och drivit olika projekt för att öka tillgången till litteraturen som jag förstod det främst för barnen i landet. Hon visade bilder från mågra olika platser där barnen kunde få möjlighet att titta i böcker och få historier lästa för sig. Det är alltid lättare att leva sig in i det föreläsaren berättar när man får se fotografier. En blid som särkilt fastnade i mitt minne var bilden av en skolklass där barnen satt tätt vid långa träbord och utanför fönstret ser man hur en liten flicka som inte fick komma in försökte hänga med i undervisningen. Anna Mattson förklarade att skolan officiellt sett var gratis men att föräldrarna var tvunga att betala en del pengar under bordet till lärarna för att barnen inte skulle bli ignorerade i skolan. Håller du inte med om att det är hemskt? Bilden av den flickan vars föräldrar tydligen inte kunnat betala kommer i alla fall jag att ha på näthinnan för en tid framöver. Föreläsaren berättade om hur de översatt en rad böcker till Khmer för att sprida dem på skolor, bibliotek och dyrligt, men hur det var ytterst ovanligt att privatpersoner hade råd att köpa egna böcker. Anna hade arbetat med att översätta och presentera Pippi långstrump i Kambodja vilket verkade vara mycket uppskattat av barnen som enligt hennes berättelse alla skrattade högt när de fick se en blid på hur Pippi som var så stark kunde bära poliserna Kling och Klang över huvudet på varsin hand. Helt underbart att få vara med om och främja läsning där det verkligen finns ett stort behov och intresse. Jag hade gärna sprungit fram och frågat om jag fick följa med, men lyckades tygla mig.
Mikael Thörmqvist författare, fotbollstränare och journalist berättade om sin bokserie bollkänslan, som handlar om ett Emma, de andra tjejerna i hennes fotbollslag men också om vardagslivet i skolan och med familjen. Äntilgen böcker om tjejer som spelar fotboll! Föreläsaren visade upp två mycket talande bilder där mängdskillnaden av kill- och tjejböcker visade sig vara markant trots att fotboll faktiskt är den största sporten bland flickor. Jag tror verkligen att det behövs fler böcker om tjejfotboll och trots att jag alldrig varit någon fotbollstjej och rädd för allt vad bollar heter så blev jag väldigt nyfiken på att läsa böckerna bara för att se vad de handlar om.
Andra föreläsare under dagen var Anita Steiner konstnär och författare som bland annat illustrerat och skrivit böcker om ostindienfararen, Jacop seglar till Kina och Minnen från utgrävningen 1986-1993 av ostindien fararen Götheborg. Lisa Lindén genusvetare som berättade om sin debutbok om feminism för ungdommar, Lena Arro, som bland annat skriver skräck och spökhistorier med historisk utgångspunkt för barn, berättade om sina böcker och fascinationen för det okända som till exemepel vad som döljer sig i avloppet och under dasset. Bengt Arne Runnerström, författare och illustratör, berättade om många av sina projekt både avslutade och påbörjade. Det var många titlar som presenterades och de hade ett vitt spektra från möten med urbefolkningen i colombia till båtkappsegling och den enligt honom mycket dumdristiga och korkade bestigandet av Mount Everest.
Min lista över böcker som jag skulle vilja läsa har ökat ett antal rader efter denna dag. Det var väldigt kul att få vara med vid föreläsningarna och vem vet om några år kanske man får stå där själv och dela med sig av något fantastiskt som man åstadkommit. Hur vore inte det? Missförstå mig rätt men det man åstadkommer i skolan är ju bara för min egen skull och inget som någon annan skulle intressera sig för att läsa. Lärarna stönar mest över att de har så mycket att gå igenom och verkar inte upskatta att få ta del av våra tankar, vilket i mångt och mycket är förståeligt eftersom vi faktiskt skriver för att besvara de frågor som de redan har kunskap om och tror sig veta svaret på. Sidospår, men ändå det är därför det är så inspirerande att få se och lyssna på dessa människor som faktiskt har presterat något och som faktiskt gör en skillnad här i världen. Underbart!
För jag var där och det var en av de roligaste kvällarna i Borås. Några av lärarna från BHS förärade festföreningens 20årsjubilée med ett framträdande. Tänk att få se Magnus Torstensson i egen hög person framföra "Staten och kapitalet"!
Titta och förundras! Katastroforkestern rockade verkligen den kvällen! :D
På Kanal 5 startar nästa måndag ett nytt program vid just detta namn, är det något för biblioteksentusiaster tro?
http://www.kanal5play.se/klipp/play/silentlibrary-5min
Måste erkänna att jag har svårt för denna typ av tv-underhållning ā la Jacass. Ganska onödigt att utsätta sig frivilligt för allt detta obehag. Men jag får väl erkänna att jag tittar ibland ändå med en viss äckelfacination. Ragerade så klart på titeln och var tvungen att kika på nätet vad det var. Kanske kan vara en idé att tvångsmata stökigabesökare med chilifrukter, eller?
Nu ligger platsen på mitt bibliotek ute på högskolans hemsida och jag börjar inse att det faktiskt börjar bli allvar med jobbsökandet nu. Det känns både spännande och nervöst.
Samtidigt badar jag rent ut sagt i skolarbete så nu gäller det att bita ihop in i det sista och ge järnet fram till slutet. Hade ett intressant seminarium om läs- och skrivutvecklingsbedömning idag. Det kändes skönt att vi faktiskt hade gjort liknande bedömningar av de förstaklass elever vi följer. Eftermiddagen tillbringade jag med att leta bilder på upprörda människor till mitt bildmontage i bildbehandligskursen och konstaterade att det finns allt för få bilder på upprörda människor. Någon som vill ställa upp som modell?
Måste bara skriva några ord om mina upplevelser på bokmässan. Jag passade på att åka dit med min biblioteksvaktkollega (låter väldigt vuxet) på söndagen eftersom vi fått varsin fribiljett. Det var andra gången jag var där och det var lika trevligt denna gången. Det var mycket att se och vi förundrades ganska länge över hur stort det var och gjorde ett tappert försök att verkligen beta av alla gångarna med förlag, litterära sällskap, bibliotek m.m Det var tyvärr inte så många stora namn som intresserade mig under dagen och det var många krockar i schemat men vi han ändå se på några presentationer. Bokhora berättade om sitt nya album där de diskuterar böcker och läsning nu i tryckt form. Mia Skäringer presenterade och läste högt ur sin bok Dyngkåt och hur helig som helst. Maria Elander barnboksförfattare och illustratör berättade om sin debutbok Flickan som inte ville klippa sig. Det var skönt att sitta ner och vila fötterna ett tag, sen blir jag alltid så inspirerad av de som verkligen har lyckats med att skapa något. En massa idéer dyker upp i mitt huvud och den upprymdheten varar väl ungerfär en timme innan jag inser att jag tyvärr inte har tid att ängna åt något skapande just nu.
En helt annan sak. Varför var Bibliotekshögskolan i Borås monter helt ödelagd när jag gick förbi under söndagen? Hade hoppats på att kanske återse någon gammal lärare.
Gick i alla fall runt en sväng till bland alla montrar. Vi trivdes nog båda faktiskt bäst på barnavdelningen där vi återfann gamla vänner som Pettson & Findus, Elsa Beskows sagor och Astrid Lindgren-böcker. Jag spenderade ganska lång tid med att bekanta mig med den uppsjö av handdockor som fanns till buds och som hade varit användbara vid mitt kommande besök på förskolan, men jag hittade tyvärr ingen som ville följa med hem. Med mig hem fick jag istället en almanacka, en ljudbok och några kort inför den kommande julen.
Summa summarium: ont i fötterna och information overload men ändock en helt underbar ledig dag.
Årets fynd från bokmässan.
Ibland har man väl läst om och hört på studieteckniksföreläsningar om att klassisk musik (främst från barock-perioden) skulle vara bra att plugga till. Jag kan erkänna att jag alltid har skrattat högt åt uttalanden som "Mozart makes smarter". När jag pluggar vil jag ha det tyst omkring mig. Jag har konstaterat många gånger att det inte går att plugga till musiken jag har på mp3-spelaren. Jag gjorde upptäckten en gång i kvarten att jag inte gjort något för att jag faktiskt sitter och sjunger, tyst i huvudet och ibland till och med rakt ut.
Men så idag var det dags att prova på riktigt. Knåpade ihop en lista på spotify med några stycken som jag spelade på piano när jag gick på musikskolan och det fungerar verkligen.
Försök att känna dig stressad och okreativ till Griegs morgonstund!
Det går helt enkelt inte.
Jag har nu klarat av att producera fem sidor reflekterande text på bara ett par tre timmar. En klar förbättring för min del. Nu är det dags att utforska världen av klassiskt. Jag tror till och med att jag ska leta fram den där avskedspresenten från musikskolan som jag fnyste åt när jag var 19. Jussi Björling-cdn ska få en ny chans.
Vad är era bästa pluggknep? Hur får ni uppgifterna avklarade? Skriv gärna och berätta!
På uppdrag av Yäcc beskriver jag nedan en vanlig dag som biblioteksvakt.
Ikväll när jag löste av för kvällspasset på biblioteket började bibliotekarien fråga mig hur det gick med studierna. Berättade att jag blir klar efter jul och kommer att börja söka jobb då. Fick äntligen ett bra tillfälle serverat att fråga om de hade något ledigt där. Det visade sig att de faktiskt hade en tjänst som de kanske skulle behöva annonsera ut snart. De behövde tydligen en bibliotekarie med ansvar för digitala medier efter jul. Blev så glad. Det låter sannerligen intressant. Jag är ju ändå lite injobbad där och borde ha en rättvis chans att få det. Digitala medier är väl inte riktigt mitt område, men jag har ju datautblidningen vilket bode underlätta inlärningen av nya arbetsuppgifter. Dessutom känner jag ju till högskolan och studentlivet i Skövde vilket borde vara ett plus. Det känns ganska hoppfullt ändå att veta att det faktiskt finns jobb på gång. Helt klart att jag kommer söka om tjänsten läggs ut! Sen är det bara att hoppas...